torsdag 24 juli 2008

[två konstiga tillfälligheter]

Igår var en konstig dag med konstiga tillfälligheter.

Först pratade jag med en kompis på msn om ex och hur det är för partnern om man fortfarande är bra kompis med sitt ex. Vi hade en ganska lång diskussion med väldigt vettiga slutsatser och plötsligt ringer min telefon med dolt nummer. Det var mitt ex. Ett ex som jag var tillsammans med för 7 år sedan och som jag senast pratade med för 1.5 år sedan. Förra gången han ringde hade jag också precis flyttat, samma sak gången före det. Är det inte konstigt?

Andra grejen var att jag tog upp min mobil på pendeln för att kolla så jag inte missat något samtal från David eftersom vi skulle mötas upp i stan. Då ser jag att någon ringt från ett italienskt nummer. Jag blir ju självklart livrädd, kunde det vara något med vår hotellbokning? Jag lyssnar av telefonsvararen men blir inte klokare på vem han kan vara och jag uppfattade inte heller hans namn. Så jag ringde upp:
- EEeh, hello, you called me. My name is Linda. (Ja, jag var ju som sagt lite nervös)
- Oh, hello, yes, I wanted to know if you work at the company Sätra(nånting) in Djursholm
- EEh
- I found this number and I thought that maybe you work there
- So you're not calling from the hotel?
- Eh, no
- OMG, good. No, you have called the wrong number, you have the wrong one.
- Oh, ok
- Sorry that I sound a bit strange. The thing is that I'm going to Rome tomorrow and I thought you called from the hotel to cancel my reservation or something.
- Oh no, I'm not calling from the hotel
- Thank you!!!! I hope you find the right number
Ja, jag är ju inte alltid så där dålig på engelska, men jag var väldigt nervös.

Sen hände en annan lite läskig grej igår. Jag var fruktansvärt törstig (troligtvis pga min huvudvärk) så jag lånade pengar av en kollega för att köpa vatten i en sån där automat på perrongen. Sen står vi och väntar på pendeln och när jag sätter läpparna mot flaskan känns något konstigt. Jag rycker bort flaskan och ser hur en geting ramlar i. Jag vill ju såklart ha mitt vatten och häller flaskan upp och ner för att getingen ska åka ur men varje gång jag vänder flaskan åker ju getingen så klart högst upp så han åker inte ur. Tillslut lägger jag flaskan på perrongen och liksom häller ut getingen. Sen var det typ 1 msk vatten kvar i flaskan. Allt det här hände ju under en massa skrik och skratt.. ;)

Oj, taxin. Hej då!

2 kommentarer:

Charlotte sa...

åh.. *skratt* du är så rolig Linda! Här sitter jag och jobbar jättesent, då är det fantastiskt bra att läsa i din blogg, det gör att man skrattar högt och får mer energi!! :)

Hoppas att ni har det underbart i Rom!

Linda sa...

Tack, skònt att gòra nàgon glad.. ;) Hoppas du slipper jobba alltfòr mycket gumman och kan njuta av det fina vàdret!

Hàr àr det supermysigt men snart bòrjar det nog regna!

KRAM!